söndag 19 juni 2011

minst 4:a markplan sökes

För hyfsat pris, där jag vill bo, snart gärna! Att det ska vara så besvärligt med att hitta ett boende som man vill ha en något längre period och för rätt pris förstås. Och nu flyttar tre arbetskamrater på samma gång och jag är så avis. Vill mä! Budade här för inte så länge sedan men vi hoppade av pga olustig känsla, feghet kanske, bad timing kanske. Ångrar mig nästan, fast det lurar väl något bättre eftersom det inte blev nåt. Får hoppas på det iallafall!

Usch nu härjar seperationer, verkar gå en fluga i det just nu och de flesta har småbarn. Småbarnsperioden är tuff, man är trött, man har mest fokus på barnen och då får vi vuxna vänta. Vänta på de få tillfällen där man kan ägna lite tid till varandra över ett restaurangbesök, weekend eller att bara sitta hemma i soffan och hålla varandra i handen. Själv känner jag att vi skulle behöva sova ordentligt i en vecka i varsin säng först för att sedan ta en date pigga och glada. Men eftersom det inte går får man acceptera (båda två) och gilla läget att det tar lite tid, för bättre blir det efter många jag har pratat med. (Tycker att det börjar lätta redan lite grann i och med att barnen är lite större. Jag ser ljuset i tunneln ;-).  Då kommer vi åter att se varandra och upptäcka nya små fina linjer i ansiktena och kanske ett grått hårstrå. Men förhoppningsvis minns vi våra glansdagar då vi kunde älska som kaniner och hoppas att takterna fortfarande sitter i.

Nu kan  seperationer handla om både det ena och det andra men det är så lätt att det händer just under småbarnsperioden. Det är bara att inse att förhållandet blir slentriant i några år, mysbyxor, uppsatt hår och mörka ringar under ögonen ;-) Nämen såklart herregud att det finns många goa stunder också, ska inte skrämma upp er som inte har barn. Men ni som bildar familj ska vara förberedda på att det kommer en period och då är det bra att veta att man inte behöver ifrågasätta er kärlek till varandra.

Under tiden när det känns trögt så kan man försöka underlätta vardagen. Som att göra matlådor för att slippa stå vid spisen och klippa med ögonen, förbereda för allt som går på så få dagar som möjligt. Och om man bor som vi så kan man ju alltid FLYTTA ner två trappor så man kan släppa ut ungarna utan att behöva följa med varje gång. (Även om det är både kul och nyttigt men ibland...) Planera om livet lite så det blir lite lättare.  Jag har faktiskt ändrat på lite tänk och annat och känner mig mer pigg än trött nu för tiden (förutom denna vecka). Fantastiskt! Ska nog knapra lite Rosenrot också så blir det ännu mera fart i morsan.

Le le le så matar ni hypofysen!
Kram
L

1 kommentar:

  1. Oj, vad jag känner igen mig i det du skriver... Blä för att bo ovan markplan med småbarn. Men nu ska vi ner, ner, ner... Men det kommer att kosta såklart, högre månadskostnad än idag. Än så länge har mina vänner inte börjat separera... Håller tummarna att så inte sker, det kan ju ha en förmåga att sprida sig som pesten. Men visst är det tråkigt när musen torkar igen och så...

    SvaraRadera