Semester!!

Yiehaaa! Och då skriver de jäklarna i tidningarna att vi ska få 10 dgr regn, kul kul. Men vi är beredda! Nu har vi packat för en liten semestertripp i Sverige. Åh jäklar vad med kläder jag tryckt ner, både i ungarnas och min. Thomas väska får han packa själv. Ungarna har ju en tendens att spilla ner sig (och då rejält) eller kissa igenom en blöja eller liknande. Och jag...ja jag har tänkt att för en gångs skull kunna byta till vad jag vill. Men nu när jag kände på min väska var den något tung så det blev ett "Jaha och vad kan jag tänka mig att lämna kvar hemma?" Inget! De senaste turerna har jag bara haft två par byxor och då fel byxor pga väder. Nu har jag för alla jäkla väder och så får det bli. Tre par skor också och då funderar jag fortfarande om stövlar kan komma till pass när det ska regna i 10 dagar. Nä, tar för stor plats.

I helgen har vi varit på landet och inte fick jag sola benen då heller. Kommer nog att förbli blek denna sommar. Men mysigt var det ändå. Grillade och drack vin på nya verandan, ungarna plockade smultron, hallon och jordgubbar med mormor. Nice nice! Gubben tvättade bilen så den blänker som ny och den gamle gubben lagade kvällsmaten. Jo en riktigt skön helg må ja säga!

Poliser finns det lite här och där på vägarna. Det är väl bra. Det känns väl tryggt att de finns lite här och där? Men jag blir skitskraj varje gång han dyker upp från ingenstans, som gubben ur lådan. Jag har inget gjort...väl? Kollar hastighetsmätaren och funderar hur mätaren stod innan jag såg polisen. Jag har väl hållt hastigheten? Såklart jag har..nästan...lite lite över kanske men inget märkbart tror jag. De där kamerorna håller ner mig fint (i allafall när varningen kommer). Tycker inte att det ska vara någon varning egentligen, vad är det för mening när folk bromsar strax innan och gasar på direkt efter? hmm. Iallafall min rädsla för poliser beror nog på min morsa. När jag var liten så skrek alltid min mamma "Polis polis potatisgris, skulle skura morsans spis" högt i bilen när polisen var i närheten. Nej nej, tyst sa jag då livrädd. Stackars mig och nu gör jag samma sak med mina barn. Akta så inte polisen tar dig, på med bältet nu och såklart samma vers. Kanske bäst att börja förklara för ungarna att man kan känna sig trygg med poliser också :-)

Jag måste hålla hastigheten och köra som man ska, för gör jag inte det så tror fan att polisen skulle ta mig den enda gången det händer. Och mitt körkort är jag tokrädd om och inte tal om bötespengarna. Jag har suttit med när killar kört tokigt och polisen stått precis där man inte får göra en U-sväng eller liknande. Jobbigt!

Nu tänker jag ha semester från bloggen. Noterar givetvis om linbanan på Kolmården stannar vid några hungriga lejon eller en lama spottar mig i ansiktet. Jag önskar er en härlig sommar!

Kram
Linda

Åh swish så har tre dagar gått

Fast dessa dagar har varit sååå långsamma. Det har varit så lugnt på jobbet så jag tror jag måste glömt något. Tycker inte om när jag inte får vara kreativ. Och när det blir lugnt så blir jag trött och då blir jag deppad för jag blir trött. Åh till slut så vet jag inte om jag är trött för jag är deppad eller deppad för jag är trött.´

Ikväll är det bråk igen, med ungarna. Fan vad jobbiga dom är när dom är övertrötta. Allt är nej, slåss och skriker, rivs och bits. Kvällarna är för tillfället inte lugna och harmoniska. Jo, var tredje dag ungefär för då brukar Emelie somna i soffan efter middagen. En annan vill ju ha det där mysiga med lugna barn i knät och se en bra film eller läsa en bra bok men ack...nej. "Vänta tills de börjar i skolan, då vänder det". 2 år kvar! Visste ni att det finns trotsåldrar? (utvecklingsår då!) Tror visst att det är trotsår varje år. Tänk när Emelie är sex år och Linnéa fyra...Två Trotsår på en gång. Yippie!

Nu ska vi vara glada för att vi har friska barn och underbara barn. SÅKLART! Vi ska vara glada för allt vi har. SÅKLART! Ibland blir jag trött över att få höra sånt som "tänk på barn i afrika" eller "de som inte kan få barn" eller liknande, då när jag är helt jävla slut och inte har en uns ork i kroppen. Ja, tacksam är jag såklart men den informationen ger mig inte den ork jag skulle behöva vid tillfället. Jag ställer mig inte upp och hjular direkt. Informationen gör ju att man mår ännu sämre istället "Nu är jag en dålig människa också som inte är tacksam nog". Nä mitt lilla dilemma kan vi glömma, trycka undan de små obetydelselösa känslorna, kör vidare bara tills du står med huvudet i väggen! Nu känner jag inte så men jag gjorde det ett tag, vaknade med näsan 5 mm från väggen.

Alla utgår vi från de liv vi lever just nu, med de erfarenheter vi har varit med om och tagit till oss. De finns de som förstår det ena och det finns de som förstår det andra. Alla står vi på varsina trappsteg, alla utgår vi från våra egna liv. Man måste själv uppleva, känna och lära sig av sina egna upplevelser. Sen kan man lyssna, försöka förstå och ta till vara. Man behöver ju inte springa över gatan i onödan om jag får säga så. Så ni underbara...se för guds skull inte ner på dom som kanske inte "förstår", de människorna ser från ett helt annat håll och från deras håll är det också rätt och förståerligt! De är inga stackare heller för den delen bara för att de inte kommit till någon sorts insikt.

Nu har jag lugnat ner mig lite och pussat på mina älskade barn. De har egen vilja och den ska de få behålla...till viss del ;-)

Må så gott!
L

Swisch, så var helgen slut!

Oj vad fort det går, tiden, dagarna. Det gäller att utnyttja varje dag och då samtidigt vara i nuet för annars är det ju ingen idé liksom. Igår provade vi nyinköpta vattenleksaken till ungarna (rea på Toys rus), en sån här slide/kana som de åker på magen. Det är meningen att man ska ha en vattenslang kopplat till en båge över banan men nån sån hade vi inte här på gården. Så det var bara att ösa med hinkar, det funkar det med. Hej vad det gick undan för dom. Tänk vad ungar blir galna av vatten, skriker och lever om. Måste de alltid skrika så förbaskat ha ha.

På kvällen grillade vi igen hos några vänner i villa området här bredvid. Så himla härligt, doften av grillning är gudomlig och jag åt som en häst (bokstavligen). Ungarna lekte jättebra, de har barn i samma årskull. I onsdags och torsdags grillade vi med, lika bra att köra på när det är väder för det. Man blir ju så jättesugen på att ha en egen kåk men vi får glädja oss åt att våra vänner bor så. Vi har faktiskt tre jätte fina gårdar här i föreningen som vi utnyttjar mycket, man får vara glad åt det man har. (fast ibland är det okej att surna till ;-)

Idag var vi på bakluckeloppis i värmen. Alltså inget bad och sola för mig i helgen heller. Tokskallar vi, men mysigt var det. Ulva kvarn heter stället och där finns ett litet vattenfall som ungarna blir fascinerade av. Idag var det två pojkar som badade precis vid forsen, uppe på. Galningar sa jag. Livsfarligt och strömt. Men deras mamma verkar det helt ok med trots varningsskylt för kraftverk. Hualigen! Även om det inte var "farligt" idag (enligt mamman) så kan andra ta efter och hoppa i en annan dag utan att veta om riskerna. Tycker man ska följa skyltar där det står VARNING Drunkningsrisk!

Ikväll är gubben ute på sjön och fiskar. Jag tog med barnen ut på lekplatsen och träffade på lite grannar. Härlig kväll och Emelie var fantastisk med sin lillasyster när de åkte en stor lång rutchkana. Hon hjälpte och höll i så mamma var så stolt! Sötnosar, de såg ut som rännstensungar när vi kom in. En dusch och sen lite bilar på TV så sov dom. Och här sitter jag...en söndag kväll med lappen i knät och ett glas rosé bredvid.

Kram
L

Nu kommer bilder

Nu äntligen får ni se bilder på köket. Det blev bra mycket bättre än innan, men de bilderna kommer inte upp. Skönt att man har en kakelsättare i familjen, duktig sådan :-) Så nu om bilderna hoppar beroende på vad du läser bloggen ifrån, jag avsäger mig ansvaret om de ligger käpprätt åt alla håll!

Hej hopp!

Man kan ju försöka blänka till i köket..när det är städat!

Hoppsan! Och här är min sambo ;)

Här är den skräckinjagande klockan jag ser varje morgon!



Här sitter vi sällan alla på en gång!

Förbenade trosa

Idag har jag gått med ett par helvetiska trosor. Jo, det finns såna faktiskt. Vanliga trosor som ska täcka hela stjärten. Men inte dessa inte, nä allt jävla tyg åker in mellan skinkorna så det känns som man har en ihoprullad liten handuk där. Och så fort jag försökt smygit ut den så åker de in igen. Så irriterande kan man säga, till slut så bryr man sig inte om att smyga längre utan det enda man vill är att trosjäkeln ska sitta som den ska. Ett tag försökte jag ignorera men hur kul skulle det sitta med ett skavsår i brunögat? Nähä tack!

Och nu ni killar (och tjejor) så kommer era tjejor att vara glada som små lärkor under mensperioden. För nu är det nyheter igen inom tampongvärlden. (Det var väl på tiden att det ska hända lite kul när man byter tampis). Den lilla söta asken har fått ett nytt utseende och man behöver inte leta efter en liten flärp för att ta av plasten runt bomullsrullen. Nä nu är det bara att skruva av. Innan jag fattade det letade jag nog fem minuter efter remsan och funderade hur i all världen jag skulle få bort det. Ack så enkelt det var! Och nu till det bästa...snöret är LILA! (i allafall i den asken jag köpt). "ÅH så roligt...älskling!...jag har lila snöre på tampongen, vill du se?" .VA, lila snöre, nu har de tänkt till ordentligt. Ja nåt roligt ska man väl ha som tjej i den eländes veckan, eller vad säger ni brudar?

Igår hämtade min sambo pluspoäng hos mig. Jag fick en liten present, ett T Sabo armband med två hängen. Åh så fint det var, han fick 10 poäng! (så nu kan han ju beta av dom igen ;-) Närrå) Mysigt att bli överraskad så där, man känner sig lite tjejjig då tycker jag.

Nu sitter jag på vår balkong och bloggar, ett glas rosé bredvid och potatis puttrar på spisen. Resten är på kollan (kollonilotten) och anländer väl strax. Mmmm njuter av denna fredag!

Kram på er alla!
Linda

Planera semester

Först skulle vi till Gotland en vecka, det bestämde vi förra året. Sen i år tänkte vi Öland. Ingen i detta hushåll bokar stuga så hur stora är odsen att det finns lediga kvar idag? Inte ens värt att bry sig i att ringa runt. Men nu har vi bestämt att ta många flugor i en smäll (Tar nog några bananflugor också). Det blir en till två dagars stopp på olika ställen nedåt landet för att hälsa på Släkt, Djurparker och lite Western. Är det hetta så styr vi till någon badstrand också, ja det slutar säkert i Öregrund...klipporna vid havet. Så ser det ut och det känns väldigt nice. Speciellt när man har kära på vägen som vi inte träffar så ofta.

Två veckor kvar att jobba sen så är det min tur att få vara ledig! Hoppas att ni får en underbar sommar och tänk på att njuta även fram till semestern. :-) Jag och Thomas ska försöka komma iväg själva ett dygn. Om ni har några bra förslag på vad vi kan göra och vara så skriv gärna i kommentarrutan. Inte allt för dyra varianter bara :-). Bra konserter eller liknande som kan var kul att gå på är också välkommet.

So long!
Linda

Är det flugor i trumpeten?

Dessa äckliga små bananflugor, vi har invasion i köket fast vi försöker att ta undan saft, frukt, matrester så fort det går. Lovar det satt 20 st bara vid kran. Nu har vi gjort fällor tills vi kommer på ngt bättre sätt. De lägger ju ägg i frukten läste jag och kläcks när det är lagom ruttet.(Tur att de inte överlever och flyger ut ur ändan på en) Blää! Blomflugor har jag faktiskt ett knep för...svavelstickor uppochner i jorden.

I förrgår hände det igen! Nu måste jag köpa hem miniform eller nåt. Grannen: "Nämen ni ska ha en till nu ser jag!" och ett stort leende. NÄHÄ DU LILLA VÄN, det är bara min pruttmage ser du. "Åhå förlåt, det känner jag ju till men nu såg du faktiskt lite gravid ut".
Nu är det dags att dra åt magmusklerna så inälvorna sätts tillbaka där de ska vara. Zumba i höst lär väl stärka den och lite annat så nu är det bokat! Och dans är ju fantastiskt kul, roligare träning får man nog leta efter.

In med magen, ut med bröstet och bak med axlarna. Sträck sträck och sträck!
Kram
L

Vägen hem var mycket kort

Ni vet att om man åker bort så brukar det ibland kännas som att vägen hem går långsammare än när man åkte till ett ställe. Men i helgen gick resan från Flen väldigt fort hem, en halvtimme fortare rättare sagt. Min kära sambo till kartläsare ville att vi skulle svänga av till Oslo, Norrköping på vägen ner. "Nej" sa jag "det kan väl inte stämma, Oslo?". "Jo vi ska svänga här enligt min navigatör, sväng nu! NU!". Jaha Jo Ok då, jag svängde vilket visade sig vara rätta vägen till Eskilstuna. En halvtimmes omväg till Flen. Synd att vi inte hade tid med att gå på Djurparken när vi ändå var där. De var bara att åka igenom och se en annan del av Sverige. Vi startade tidigare än alla andra och kom samtidigt som dom. Och hör på detta...den som åkte dit för gliringar var jag det för att ha kört fel, fast det var min älskade kartläsare. Mörtar! Ska lita på min instinkt nästa gång (och hålla för öronen) .

Och ni latoxar.... vad har hänt med att kolla på vägen och läsa skyltar? Förra gången en "felkörning" skedde var med GPS, då var det mitt fel också för att vi inte svängde av där vi skulle. Då satt jag bredvid och undrade om vi verkligen skulle ta just den vägen, genom stan. GPS verkar tala om närmsta vägen men kanske inte alltid den smartaste vid mycket stadstrafik exempelvis.

Nu är en felkörning inte alltid av ondo (förutom i Stockholm, Sthlm är ett undantag!), även om man kanske inte har en halvtimmes tid så får man iallafall en möljlighet att se nåt man inte har sett förut.
Appropå Stockholm, där önskar jag en GPS, kört fel allför många gånger, kör fel varannan gång när jag ska till min kompis. Var det upp där eller vägen rakt fram...det var nog ditåt...? Åh så kör jag fel, igen. Ner på någon gata och irrar, gör u-svängar och kör in på gator jag säkert inte alls får beträda. Här hinner man inte bekanta sig med någon jävla utsikt och försöka känna igen sig till nästa gång. All koncentration går till att hitta tillbaka till den jäkla vägen du kom ifrån. Snart ska jag dit och hälsa på igen och jag bävar för att köra fel för jag minns återigen inte vilken gata jag tog för att komma fel. Båda gatorna är liksom så bekanta nu.

Ok ok Jag har tänkt lite. GPS är väl godkänt  MEN man bör kanske inte förlita sig på den helt och jämt. Dumt att låta hjärnan slöa till ytterligare. Kanske jag pratar om min egen rädsla att bli helt "hjärndöd", att inte kunna tänka själv. Tänk bara på miniräknaren när den introducerades i skolan, ja då slutade iallafall jag använda den delen av hjärnan. Så fort det blir att räkna så åker fingrarna fram framför ögonen (1, 2, 3...)

Ha ha ja ja världen och livet är väl underbart eller vad säger ni?

Kram på Er alla!
L