Gott slut!

Då var det snart dags för det nya året att komma. Man kan önska att det nya året bjuder på lite snö (men dock ej snöstorm den dagen vi flyttar i februari tack). Detta år har varit bra, en helt fantastisk semester och omväxlande arbete på jobbet, lite action med budgivningar och annat i slutet. Jag är nöjd!

Idag gjorde vi det jag länge velat men dragit mig för....badat på äventyrsbadet, Fyrishov. Vit som ett lakan (som de flesta förstås men ändå) och så skulle man hava en baddräkt!  Jag har en stram svart från Yasuragi men varför skrämma folk mer, jag fyndade en ny i butiken utanför. Kanske en våtdräkt hade suttit bäst på och då hade jag sluppit frusit, trodde det var varmare i huset. Till och med min mamma och hennes "gybe" som var med tyckte jag var ovanligt blek i nunan, tack för den när man ska ut och röra sig bland folk halvnaken mitt i vintern. Och så klart träffade man på både kollegor, gamla bekanta och... OCH den nya vägg-mot-vägg grannen som vi ska få (en gammal bekant det med föresten). Ja men det är väl lika bra han får chocken nu och inte första varma sommardagen då man ligger i solstolen och bländar på lilla gräsplätten.

Äh vad fan...jag bjuder på det! En glad själ lyser förhoppningsvis igenom den grådaskiga vinterlooken. Det är det inre som RÄKNAS!!!

Roligt var det i allafall och ungarna älskade det. Jag åkte en vattenrusch med Linnéa och när vi kom ner så hamnade jag snett med fötterna och båda två for under vatten. Kallsup förstås men det avskräckte inte 2,5 åringen, tack och lov! Emelie är fortfarande lite rädd att komma under vatten och det kanske bottnar sig i när jag doppade henne under vattnet vid nio månader (typ). Men simma kan hon snart  :)

Nu ska jag mysa! Gott slut på ER alla och hoppas att första dagen på året inte sovs bort ;) och inte resten av året heller!

Kram
Linda

Julafton!

GOD JUL alla människor! Idag är det julafton och tomten får visst komma i något som inte är en släde. Här finns ingen snö alls eller jo föresten, en litet snöklot efter veckans snögubbe har inte lyckats smälta bort men runt om är backen grön.

Ungarna har öppnat julklapparna och är så nöjda, synd att de inte kan använda skidor, skridskor och snowracern än som sagt. Pussel och pyssel funkar i allafall i alla väder. Jag fick en rutig flanell pyjamas som kan behövas i nya huset av mannen och ett par snickarbyxor av pappa. Flanell och rutit är inte vanligtvis min grej men ack så skön den är. Sen fick vi presentkort som kan bli en tapet, färg eller liknande, det tackar vi familjen för! :)

Jag satt bänkad kl. 15 framför Kalle Anka och hans vänner, men inte såg jag så mycket. Ungarna var inte intresserade eller någon annan heller för den delen, de tjattrade och stojade så försökte fokusera på paketrim med ena ögat på Kalle. Karl Bertil Johnsson såg jag en glimt av men sen kom i allafall det bästa .... SVENSSON SVENSSON. Åh vad det är bra, det är så jag. "Var är min lilla vän?" "Jag sitter ju här" Ja ni som sett vet. Och denna "Men vad är detta för stolpskott, var är Arne Wise?" Ha ha så bra och jag skrattar lika mycket varje gång.

Jag drog faktiskt en liten julsaga vid middagsbordet...Gert Fylkings juldikt. Jätterolig tycker jag!

Ja just det, ungarna fick sparkdräkter av min syster och bror, ni vet de som t.o.m vuxna nu för tiden går omkring i (one piece?). De är så söta i dom...ungarna alltså. Men har man något under en sån? Ett linne eller t-shirt är väl ett måste annars fryser man väl halvt ihjäl vid ett längre toalettbesök. Nähä tack jag avstår sparkdräkten och hoppar hellre i en rutig flanell ha ha ha

Hoppas att ni ätit gott och njuter av julhelgen!
Kram
Linda

Dan före dopparedagen

Alla julklapparna inhandlade, sådär nöjd får jag väl säga. Önskar jag kommit på tanken att köpa ett träd, rent vatten eller liknande där pengarna går till de mer behövande istället till familjen i julklapp, (fast barnen får leksaker i  julklapparna förståss). Fler i familjen hade tänkt samma idé så nästa år ska vi göra så, det känns bra.

Att slå in julklappar är så roligt förutom att den förbaskade tejpen alltid lägger sig tillbaka fint på rullen. Man letar och letar, känner och känner efter den lilla genomskinliga kanten. Man kan ju alltid vika en liten bit så den blir lätt att hitta men då måste man klippa bort den också, ja ja världslig sak. Sen ska det fina snöret lockas och jag vet inte om det är saxen eller snöret jag ska bli arg på när den bara blir rak istället för lockig. Eller går av! Retsamt men en lock blev det dock.

I morgon julafton men ikväll blir det middag hos far och sen blir det uppesittarkväll i soffan med mina älsklingar.

GOD JUL
Linda

Lägg till bildtext



I baren

Åh så var det fjärde advent, snart julafton. Emelie inleder veckan med feber så det blir en vabbdag i morgon. Helgen bjöd på julfest med firman i ett av Uppsalas största hus. Fördrink med mingel, god julmat och två kollegor som var fantastiska underhållare av musik och stand-up. Ja helt suveräna måste jag säga, mer sånt! Efter underhållningen var det dags för disco, hamnade med de tre första på dansgolvet, Love to dance och DJ spelade bara bra låtar, det var svårt att slita sig.  Men väl så måste man besöka på damrummet ibland och baren för att inte torka ur (varannan vatten på kanten).

Måste ju säga att jag blev rädd för mig själv sista gången jag kollade i spegeln. Allt smink hade jag svettats av och såg ut som Draculas fru utan röda läppar. Fast den här frun hade också många fina torra linjer under ögonen. Jaja skitsamma, ut i mörkret bland discolamporna igen och fortsätta svettas. Ja just det en liten cider skulle sitta fint så iväg till baren. Och nu ska ni få höra...Jag blev NEKAD! Hupp!

"Tyvärr, det blir inget mer ikväll" säger lilla flickan bakom bardisken.
- Har ni stängt redan? frågar jag
"Nej, du får inte beställa mer, du har fått tillräckligt"

Det är här jag har lust att ta tag i hennes skjorta och dra åt mig henne så man nästan kan "näsas" och skrika "ÄR DU HELT JÄVLA DUM I HUVUDET"!

Jag fortsätter något irreterad...
-Men nu måste du skoja, vad baserar du det på att jag är för full?
"Tyvärr (hon tittar åt höger mot en servitris som skakar på huvudet och sen tittar på en liten vakt som precis ställt sig där)...jag bedömer dig som full och vi har haft koll på dig ikväll"

HAFT KOLL PÅ MIG!?!?!?!? Är det här jag tänkte gå bärsärkargång...jo det var det nog.
Sen när??? Under kvällen såg jag en av vakterna prata  i komradio (typ) när jag/vi gick förbi och så här i efterhand så måste han ju "varnat" för mig. - Ettan till tvåan kom. Nu kommer hon. var beredd.  Trodde i min enfald att det var för jag var sååå snygg eller kanske var det att jag var lik Draculas fru? ;)

Jag tappade ord och blev så jädra förvånad, jag var enligt en nykter person plus massor av andra kollegor inte för full så jag skulle behöva bli nekad en liten jävla cider. Hör hur jag svär, det är för att jag säger sanning. Jag kan mig själv och blir det för mycket hinkar jag vatten och åker hem. Jag var inte för FULL. GLAD OCH GLAD var jag!

Kom på sen att vakten måste ha sett när jag missade dörrhålet och gick rakt in med pannan i en tonad glasruta från dansgolvet. Det var lite jobbigt pinsamt ha ha vilken jädra smäll. Kanske det var där på rutan sminket fastnade och jag fick min vita look. Men sånt kan jag göra på dagarna också..senast för fyra dagar sedan när jag snabbt vände mig upp från golvet och tjonga in i dörrkarmen. Så nu har jag två ömma punkter i huvudet :)

Nåja jag gick runt och skvallra lite till kollegorna sen åkte jag hem, hade ju ändå planerat att åka kl. 01.

Lördagen blev en hyfsat pigg dag måste jag säga, var och köpte en Kalle-Anka-julgran med familjen och gjorde julgodis.

God Jul!
Linda

Stockholm

I söndags (igår) var Emelie och jag till storstan. Buss, tåg och tunnelbana...hur gör man? I det stora hela så var det jättemysigt att åka med Emelie och förstås att träffa min härliga vän och hennes familj som jag inte sett på över ett år. Även fast jag borde känna till tunnelbanan hyfsat väl så är jag lika förvirrad varje gång, måste försäkra mig om att jag tar rätt tåg åt rätt håll. Jag frågar gärna många människor under resans gång, till och med på bussen hemmifrån oss ner till stationen. "ursäkta men stannar bussen vid stationen?" "ursäkta, får barn åka gratis?" och i Stockholm.."Stannar verkligen det här tåget i Uppsala som egentligen ska till Ljusdal, du är säker på det?"  En kommentar från en resenär på sista tågresan hem "Tänk att ni kom till Uppsala ändå" :) Ha ha ja he he vi gjorde det visst, vilken tur!

Tänk att barn inte alltid kan gå lugnt och stilla bredvid en. Emelie var lite trött när vi gick från tunnelbanan till tåget. Skulle gå på varje streck eller ruta i golvet, hade byxor som åkte in i stjärten hela tiden så där gick hon härs och tvärs med lite stopp för att försöka rätta till byxorna. Jag slängdes lika mycket för att släppa hennes hand var inget jag tänkte göra bland folkmassorna. Väl på tåget kom Iphone till räddning. Tack för spelapparna! En lugn och glad Emelie. En nöjd och glad mamma.

Det är så härligt att få umgås med ungarna en och en ibland. Man får lite mer kontakt vid dessa tillfällen och de kan behöva få den där extra uppmärksamheten, att få känna sig lite extra.

Tjing