Indianer är ett vist folk

Kopierade detta från ett inlägg av en vän på facebook. Och det är ju så sant som det är sagt!

En indian satt och pratade med sitt barnbarn.
Han sa: ” -I alla människor bor det två vargar som slåss.
Den ene är ond. Det är ilska, fruktan, missunnsamhet, avundsjuka, sorg, arrogans, självömkan, lögn, överlägsenhet och egoism.
Den andra är god. Det är glädje, fred, kärlek, hopp, lugn, ödmjukhet, välvilja, empati, sanning och tillit”.
” -Vilken varg vinner?”, sa barnet.
” -Den du matar”, sa den gamle mannen

Tror ibland att vissa i min omgivning bara matar den elaka vargen. Gud vad jag tycker illa om folk som beter sig som de står över alla andra. (Kan nog hända att jag med kan se ut så men inte jämt hoppas jag). Och sen de som dumförklarar en utan man ens hunnit yttra sig. (Undra just vem som gör bort sig då, inte jag i alla fall?). Eller när personen inte lyssnar, ligger med örat och lyssnar på andra samtal medan jag pratar. Ohövligt, hur tråkigt det än är att lyssna på.

Jag är ganska självmedveten och hör mig själv när jag låter illa eller sagt något konstigt. Och när jag vet så ber jag alltid om ursäkt om det inte kom ut som jag menade, så mycket kan jag bidra med. Nu har jag på senare år även börjat fråga hur den andra menar om jag tycker det låter illa eller om jag inte förstår. Oftast så är det inte så illa ment som man trodde. Där har vi det där med missuppfattningar.

Det är inte jämt jag har lust att sätta mig in i den andres värld och tänka "Hon/han kanske har en dålig dag" "Hon/han kanske mår dåligt" osv. Ibland känns det som att det är bara jag som ska "förstå" men nog tycker jag att det ligger hos var och en att skärpa till sig, säga hej och le ibland eller kanske tom fråga hur man mår och sätta sig in i dennes värld. Eller? Såklart att stress sätter ett annat ansikte på människan, men vi kanske kan hjälpas åt där. Lägga en hand på axeln eller säga "bromsa!". (Och självklart kan man tröttna på det med om det inte ger nåt  resultat).

Den jobbiga bezzerwissern som jag inte tycker om brukar jag oftast komma i kontakt med mycket bra till slut! Jag brukar ge sånt folk många chanser men går det inte så skiter jag i dem eller säger åt dem, det krävs två till tango! Nu skulle man kunna tro att jag inte tycker om personen för att jag inte får rätt eller min åsikt hörd ha ha Kanske då...nä, faktiskt handlar det inte om det. Det handlar inte heller om att jag ska få bekräftelse av nåt slag utan att få ett trevligt samarbete, samtal eller what ever!

Om hur man kan mötas och undvika konflikter kan jag prata hur länge som helst om. Har lite nycklar i fickan. Ibland använder jag dom och ibland tappar jag dom och vissa dörrar har gått i baklås och tar ett tag att öppna. Nu har jag blandat hej vilt här i texterna, tycker det är så intressant så jag vet inte vart jag ska börja eller sluta :).

...man är ju inte mer än människa! Och vi alla är störst bäst och vackrast!

Hej!