Det är något vi försöker att ha för barn mår bäst av det...eller? Nä men det är bra tycker jag, tydliga gränser och rutiner är vad de behöver. Vi föräldrar ska uppfostra de små individerna så de kan bli framgångsrika och kärleksfulla i livet. Med framgångsrik menar jag inte arbete utan livet i sig.
Här kämpas det idag med ex läggningsrutiner. Försöker att få in en härlig gosig kväll med böcker, lite mysprat och sen släckning. Men de envisa små fisungarna vill fortsätta hoppa i sängar, kliva upp och ner, stå på huvudet och gud vet vad. Självklart gulligt och roligt en stund men inte efter hundraelva gånger. Och detta har visst nu blivit en rutin, att lägga dom minst i en timme. Phu! Man låtsas sova, snarka, blir till slut något irrterad och säger bestämt att nu är det mörkt och det är sovdags. Nu ska vi vara tysta, blunda nu och så håller det på. Efter jag ledsnat efter 45 min så kommer pappa in och ungen somnar på två röda. Om pappa lägger först så blir det jag som får lyckan att få henne att somna på mindre än fem minuter. Emelie har nu en vana att somna till Emil (kanske inte det bästa medlet men ändå), det går lite snabbare då. Grejen är inte att de är pigga utan jättetrötta och har någongång under kvällen gått över till "andra andning" och då vill man inte sova. Har läst att barn nästan kan ha "ont" när de ska somna in, alltså jobbigt. Vi vet hur vi ska göra men det går ändå inte som vi vill.
Kan hända att det blir för mycket fokus på rutiner också. Det kan nog löna sig att slappna av lite i sitt pedagogiska tänkande och bara vara. Om vi föräldrar är harmoniska så blir barnen det också och det märks klart och tydligt iallafall på mina barn. Är jag något något lite stressad så blir dom det också...direkt. Så det gäller att stanna upp och se på sig själv när barnen är lite crazy. För där finns vanligtvis svaret, hos dig som förälder! Detta vet de flesta om förstås men det skadar inte att påminna sig själv ibland, speciellt om man är inne och snurrar i en stressbubbla.
Bäst att sluta här för det är ett ämne som man kan prata länge om.
Linda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar