Trött som en gnu men glad som en lärka! Känns som helgen bara sa hej och gick igen. Längtar tills nästa för då är det lååååång helg. Tapeterna står så fint i sin förpackning och det kliar i händerna på mig. På torsdag ska de banne mig sitta uppe!
I morgon kommer jag andas med magen igen, dags att bli harmonisk. Hjärtklappningar efter no sleep och inre stress säger "STOPP och BELÄGG, nu tar lilla gumman och varvar ner här". Har haft jobb, budgivning (vilket vi hoppade av sen pga olustig känsla) och den glada bilen jag vill ha i huvudet. Plus barn och allt runt omkring. Sortering kan vara bra och inte glömma här och nu känslan. Nu diskar jag, NU borstar jag tänder, NU jobbar jag, NU bloggar jag. Inte vara där framme i framtiden hela tiden. Det är en konst, har man blivit medveten och gör som kroppen säger och ställer sig på bromsen så är man på god väg att bli vän med nuet.
Jag märkte min förvirring speciellt idag när jag kom ut från ICA med en knippe bananer under armen, vilka jag inte betalat för förstås. Ärlig som jag är vänder jag på klacken och går in i butiken med en megastort leende, slänger upp bananerna... "Hoppsan" sa jag, "jag hade visst bananer under armen thihi. Glömde också att betala för dom thihi." Men varför måste jag säga det när ingen sett nåt, kan jag inte bara vara tyst och låtsas som ingenting. Nu kommer de nog att syna mig extra när jag ska betala så inga bananer eller något annat sitter fast under armarna.
Oj vad klockan tickar på här! Måste nog gå och lägga mig nu men först en liten nattmacka. Tänk ut något roligt som ni kan bära med er i morgon för att underlätta ev. hinder och tråkigheter. Ert leende smittar av sig! Jag ska tänka på en annan virrig person som gick runt och frågade efter sin telefon, den telefon han hade i sin hand. :-)
Kram
L
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar