Denna melodifestival, hatad och omtyckt. Jag älskar underhållningen dessa lördagar, jag älskar att få kommentera. Idag var det bättre låtar än förra helgen men så hade vi också stackars Sara Lumholt. Inte en ton rätt, är hon inte gravid måntro? Det lär väl stå i tidningen i morgon :-).
Discolåten som Saade drog, helt ok på krogen men inte min favvo ikväll. Ettan var mycket bra, lite skumt med tandställningen, håret och kjolen men BRA. Smurfarna i blå kostymer var ösiga, till den låten går det att svänga sina lurviga.
Och nu till kära Sara Varga. Udda, bra, konstig känsla och inte så party MEN vilken text. Den nådde mig och jag hoppas att drabbade kan ta åt sig låten och göra som Sara sjöng. GÅ! Det är inte värt att vara kvar! När det ändå är en massa pajaser och obetydliga låtar i Melodifestivalen, så ser jag gärna Sara Varga gå till andra chansen. Lite dyster men bra om den når ut.
Många ratar Melodifestivalen och visst, den är inte densamma längre, vi är så många fler länder. Tycker att alla ska kunna få vara med, ingen ska behöva åka ut. Sen har vi länder olika smaker halvvägs. Men vad för låt vill vi ha i rutan? Något nytt, något annorlunda, något som får fötterna att stampa takten. Alexander Ryback vann mitt hjärta, det var helt underbart att se, höra och mina fötter dansar än till denna låt. Något sånt vill jag även ha i år! Jag har fortfarande låten Oh my God från förra helgen i skallen trots jag bara hört den en gång. Mer åt det hållet tack!
Kram
Linda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar